Magnus Ahlkvist
Enköpings bästa politiska blogg (Enköpings-Posten)
Monday, December 31, 2007
Inom en inte alltför avlägsen framtid ska jag bli pappa, och därför består vardagen till rätt stor del om förberedelser inför den rätt stora förändringen. Det handlar dels om mentala förberedelser, som att läsa böcker där andra föräldrar berättar om föräldraskap. Det handlar också om helt praktiska saker, som att inreda ett bebisrum, tänka över barnsäkerhet, planera föräldraledighet, faderskapserkännande. Och att handla kläder, och det är vad det här inlägget handlar om. Häromdagen shoppade jag och min sambo. Vi handlade en spjälsäng i Barkarby, och hittade några rea-plagg (bodies och byxor) som vi köpte. Vi fortsatte med lite mer kläd-shopping när vi kom hem till Enköping. För varje butik blev jag mer och mer frustrerad, förbannad och ledsen. Vår bebis heter än så länge Ärtan. Vi vet inte om det är en pojk-ärta eller en flick-ärta. Det spelar inte någon roll för oss. Men tydligen spelar det stor roll för en massa andra människor, inte minst de ansvariga för bebis-kollektionerna på Åhlens, Lindex och alla andra kedjor som säljer barnkläder. För dem spelar det jävligt stor roll om Ärtan är en pojk-ärta eller en flick-ärta. För pojk-ärtor ska tydligen ha pojk-bebis-kläder, och flick-ärtor ska ha flick-bebis-kläder. Det är när man tittar på bebis-kläder som man inser att det inte spelar någon roll att den genetiska skillnaden mellan könen är mindre än skillnaden mellan olika individer inom ett kön. För om det biologiska könet är så förbannat viktigt att man måste färgkoda sin nyfödda bebis i rosa eller blått redan från storlek 50 så kommer konstruerade könsskillnader att bestå. Och självklart även könsdiskrimineringen. Eller tror någon på allvar att stereotyper och förutfattade meningar har en chans att utplånas om vi redan när barn är nyfödda via klädseln signalerar att pojkar är tuffa och flickor är söta? Jag visste självklart att det är såhär långt innan vi gav oss ut och shoppade. Men jag fick en obehaglig uppenbarelse av att se den rosa flick-bebis-klädstången och den blå pojk-bebis-klädstången i butiken. Jag insåg att Ärtan i och för sig kommer att ha två feminister till föräldrar, som inte vill fostra enligt köns-stereotyper så finns det en hel värld som VILL fostra enligt köns-stereotyper. Jag fick till exempel nyligen förklara att det inte spelar någon roll att vi målar bebis-rummet INNAN vi vet om Ärtan är pojke eller flicka. Att Ärtan inte är en färg, utan en bebis. När det gäller så triviala saker som färger, eller motiv på trycket på en body klarar jag i de flesta lägen att skämta bort det med att en liten bebis som ägnar sig åt att kräkas ner sina kläder troligen inte har några särskilda preferenser när det gäller färgen på kläderna. Men det där med att reagera på färgkodade avdelningar i bebisbutiken är ju bara början på en lång och jävligt jobbig kamp mot fördomar. "Riktiga" pojkar ska inte klä sig i prinsesskläder, "riktiga" flickor ska inte vara bråkiga, "riktiga" pojkar dansar inte balett, "riktiga" flickor tacklas inte i hockeyrinken. Och så vidare. När jag stod där i butiken och såg en klädstång med rosa flick-bebis-kläder bredvid en klädstång med blå pojk-bebis-kläder kom allt det över mig och jag blev bedrövad. Jag vet ju att människor blir bedömda utifrån sitt biologiska kön först, och sedan efter sina individuella egenskaper. Men att tänka sig att vår bebis, som ju bara är en liten Ärta ännu, också ska råka ut för det gör mig frustrerad, förbannad och ledsen. DET är förresten att vara feminist för mig. Och att försöka göra något åt saken. Bebiskläderna är en början.. Det finns faktiskt några tillverkare av babykläder som av ett eller annat skäl bryter mot stereotyperna. Jag har kollat runt lite på nätsidor, och tycker att tillverkarna Plastisock och butiken Uni verkar bra. Tips på andra tillverkare/butiker mottas tacksamt! Intressant? Andra bloggar om Feminism, Barnkläder, Bebiskläder, Pojkar, Flickor, Föräldraskap Indexeras av www.bloggvanstern.se
  Kategorier: Feminism
Saturday, December 22, 2007
När kommunfullmäktige i Enköping i tisdags behandlade en motion från Håkan Wall (v) om att ta fram en mångfaldsplan för kommunen blev svaret från majoriteten att en likabehandlingsplan skulle tas fram istället. Eftersom det inte är samma sak som en mångfaldsplan, som Vänsterpartiet föreslagit röstade vi för motionen och reserverade oss därmed också mot beslutet att ta fram likabehandlingsplaner. Eftersom vi var emot att likabehandlingsplaner skulle tas fram istället för en mångfaldsplan lusläste jag inte handlingen som fanns med ifrån Personalutskottet. Det borde jag ha gjort. Där stod nämligen: Kunskap om de sociala koderna och tillräckligt bra kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna säkerställa att kommunikationen fungerar och budskap går fram. Därför är utgångspunkten att på jobbet får ingen tala annat än svenska. Med andra ord helt tvärtemot vad vi föreslog i vår motion, där vi istället argumenterade för en ökad mångfald, bland annat med formuleringen: Hur kan språkkunskaper och erfarenheter av andra länder, religioner och kulturer bättre nyttiggöras inom vår arbetsorganisation? Anna Wiklund (moderat finanskommunalråd) och Åsa Byman-Falck (kommundirektör) ska tydligen ha gått ut med ett pressmeddelande där de drar tillbaka just den formuleringen. De försökte alltså smyga igenom en formulering om att förbjuda anställda att prata andra språk än svenska, men när det upptäcktes av media ändrade de sig. UNT skriver om det här, men nämner inte att Vänsterpartiet röstade emot förslaget. Som jag skrev ovan: Jag borde ha lusläst handlingen. Hade jag sett formuleringen så hade jag självklart frågat Moderaterna och deras stödpartier (och även S och MP självklart i det här fallet) om de verkligen ställer sig bakom en sådan formulering. Men jag lusläste inte handlingen, just därför att Vänsterpartiet föreslagit att ta fram en plan för ökad mångfald, inte en likabehandlingsplan och att vi därför är emot själva förslaget med en likabehandlingsplan, med eller utan krav på språkförbud på arbetsplatserna. Varför emot en likabehandlingsplan? Jo, likabehandlingsplan hade borgarna föreslagit skulle ersätta bland annat jämställdhetsplan, med hänvisning till att regeringen kommer att lägga fram en proposition om ändring av Jämställdhetslagen m.fl. lagar, och att en ändring som TROLIGEN skulle beslutas av riksdagen i mitten av 2008 skulle vara att jämställdhetsplaner, mångfaldsplaner etc ersätts av en likabehandlingsplan. Men eftersom lagen inte finns ännu kan vi ju inte veta vad en likabehandlingsplan innehåller. Jämställdhetsplan däremot MÅSTE vi ha med nuvarande lagstiftning. Mångfaldsplan BORDE vi enligt Diskrimineringsombudsmannen ha. Och både Mångfaldsplan och Jämställdhetsplan vet vi vad det är; planer för ökad mångfald och ökad jämställdhet på arbetsplatser. Därför sade vi alltså nej till en likabehandlingsplan istället för mångfaldsplan. Och därför lusläste jag inte handlingen om vad Personautskottet ville att en likabehandlingsplan skulle innehålla. Frågan jag ställer mig är varför de 49 ledamöter som röstade FÖR Personalutskottets skrivelse inte reagerade på formuleringen. Hade de inte läst texten de godkände? Tyckte de att det är rimligt att förbjuda människor att prata sina modersmål på arbetsplatsen? Intressant? Andra bloggar om Enköping, Nya Moderaterna, Rasism, Diskriminering Indexeras av www.bloggvanstern.se
  Kategorier:
Moderaterna i Enköping har givit mig en helt ny definition på vad arbetsmarknadens parter innebär. I en enkel fråga till Anna Wiklund (m), finanskommunalråd i Enköpings kommun, frågade jag varför hon inte vill kräva kollektivavtal vid upphandlingar. Förutom flosklerna om hur fantastiskt det är med privat verksamhet svarade hon att politiker inte ska lägga sig i detaljer, och att frågan om kollektivavtal eller inte är en fråga för arbetsmarknadens parter att lösa. Jag frågade om Anna inte tyckte att det var viktigt att personal som genom kommunens beslut tvingas byta arbetsgivare garanteras schyssta villkor. Då fick Anna något slags utbrott och påstod att Vänsterpartiet inte tycker att någon i privat verksamhet har schyssta villkor, och att vi är helt emot privat verksamhet. För första gången någonsin har jag avbrutit en talare i fullmäktige och bett ordförande att bryta eftersom debatten handlade om kollektivavtal vid upphandling, inte om Vänsterpartiet gillar privat verksamhet. När Anna blivit tyst upplyste jag om att de allra flesta i privat verksamhet jobbar under ganska schyssta villkor, eftersom de har kollektivavtal som reglerar förhållanden på arbetsplatsen. Jag lyckades inte få Anna att någon gång motivera varför inte kommunen ska kräva kollektivavtal av upphandlande företag. Inte mer än att hon hänvisade till arbetsmarknadens parter och att inte politiker ska lägga sig i detaljer. Hon sa också att det här är Moderaternas oficiella syn, att politiker ska strunta helt i om kollektivavtal eller inte finns på arbetsplatserna, även när det är skattepengar som betalar verksamheten. Begreppet arbetsmarknadens parter verkar helt ha gått Moderaterna i Enköping förbi. För mig innebär det facket å ena sidan, och arbetsgivarna å andra sidan, och att arbetsmarknadens parter gör upp om förhållanden på arbetsmarknaden innebär tecknande av avtal, kollektivavtal. Det tror jag är en definition som delas av de flesta. Men inte av Moderaterna i Enköping. Det är ett viktigt besked Anna ger - Moderaterna i Enköping struntar i om personal som tvingas byta från kommunal till privat arbetsgivare ges schyssta villkor eller inte. Intressant? Andra bloggar om Nya Moderaterna, Kollektivavtal, Facket, Enköping, Arbetsmarknadens parter Indexeras av www.bloggvanstern.se
  Kategorier: Arbetsmarknadspolitik | Enköping | Facket | Nya Moderaterna
Thursday, December 13, 2007
Via Löfling ser jag att Kalle Larsson och Jens Holm har skrivit en bra debattartikel i UNT. Jag brukar normalt sett inte läsa UNTs debattsidor, eftersom de regelmässigt refuserar artiklar från vänsterpartister. Men den här har de alltså tagit in. Bra det, för det är en bra och angelägen artikel.
Det handlar om Guantanamo, och vad som ska hända med de fångar som friges därifrån. Många fångar har fängslats efter tips från folk i hemländerna. Möjligen kan belöningen som USA utlovat till den som kan ge tips som leder till fängslande ha spelat in i mängden tips och kvalitén på tipsen.. Amerikanska myndigheter har funnit många fångar oskyldiga. USA har vägrat ta emot de fångar som de under flera år felaktigt fängslat. Reser de till sina hemländer riskerar de sina liv, eller åtminstone att utsättas för tortyr. Kalle och Jens kräver nu att EU begär att fångarna överförs till EU istället för till sina hemländer. Och att Sverige tar SITT ansvar och beviljar Adel Hakim asyl i Sverige, där hans syster bor.
Läs debattartikeln!
Jens skriver att Europaparlamentet antagit en hygglig resolution, där bland annat ett krav på att ge frigivna fångar från Guantanamo en fristad finns med.
Intressant? Andra bloggar om Guantanamo, Jens Holm, Kalle Larsson, Adel Hakim, EU, USA, Asylpolitik, Flyktingmottagande
  Kategorier: Flyktingmottagande | Guantanamo
Tuesday, December 11, 2007
På grund av att jag inte har installerat Microsofts senaste service pack för SQL Server har Windows varit "snäll" och stängt av TCP/IP i SQL Server. Det gör att jag inte kan ansluta till databaserna innan jag har installerat denna service pack.
Därför fungerar just nu inte Bloggvänstern, Fotbollslandet och andra sidor på www.underlandet.com.
Jag installerar just nu nödvändiga service packs och uppdateringar, men kan inte låta bli att bli lite förbannad när programvara bestämmer vad jag får och inte får göra.
Nåja.. sidorna kommer förhoppningsvis att fungera inom en halvtimme eller så..
UPPDATERING: Nu är databasservern uppdaterad och det verkar funka. Det var den lugna och sköna starten på dagen det..
Intressant? Andra bloggar om Microsoft, SQL Server, Säkerhet
  Kategorier: Bloggvänstern
Wednesday, December 05, 2007
Igår beslutade Kommunstyrelsen att bifalla en motion från Miljöpartiet, med innebörden att kommunen ska anta en kommunövergripande jämställdhetspolicy, som ska ligga till grund för de handlingsplaner varje förvaltning ska ta fram, som tillsammans med kommunens lönekartläggning senare kan utgöra en kommunövergripande jämställdhetsplan.
Enköpings kommun har inte haft någon jämställdhetsplan på flera år, vilket är ett solklart brott mot jämställdhetslagen. Därför är det bra att den moderata kommunledningen ändrar sitt beslut i KSAU. Där hade de förordat ett beslut som i princip gick ut på att hänvisa till att förvaltningarna ska ta fram likabehandlingsplaner, och att därmed anse motionen besvarad.
Det fanns två rätt rejäla brister med förslaget från KSAU:
- Jämställdhetsplaner måste finnas enligt Jämställdhetslagen. Likabehandlingsplaner kommer förmodligen att bli ett krav när Riksdagen fattar beslut om det i mitten av 2008. Eftersom vi faktiskt inte vet vad lagstiftningen kommer att ställa för krav på likabehandlingsplaner är det dumt att kalla våra jämställdhetsplaner för likabehandlingsplaner. Det skapar helt enkelt en helt onödig begreppsförvirring.
- §11 i Jämställdhetslagen beskriver om åtgärdsprogram för jämställda löner. Det är solklart att det åtgärdsprogrammet ska vara kommunövergripande. Det åtgärsprogrammet ska ingå som en del i jämställdhetsplaner. Därför är det också solklart att en jämställdhetsplan ska vara kommunövergripande, inte något som ska tas fram på varje förvaltning.
Det är bra att Kommunstyrelsen ändrade KSAUs beslut, och det är bra att vi lyckades komma överens om ett beslut som alla kan ställa upp på. Nu skjuts i och för sig arbetet med handlingsplanerna en bit på framtiden. Men det får det nog vara värt, eftersom förutsättningarna för bra planer blir bättre när kommunfullmäktige först antar en policy som kan peka ut riktningen för jämställdhetsarbetet.
Jag har skrivit en interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Anna Wiklund (m) där jag frågar henne vad hon tänker göra för att kommunen ska följa gällande lagstiftning, dvs att anta en jämställdhetsplan för Enköpings kommun. Den ska tas upp på Kommunfullmäktige 18 december. Nu blir ju den debatten rätt kort, i och med att arbetet redan påbörjats. Det är inte i första hand Anna Wiklunds förtjänst att arbetet nu påbörjats. Men i ärligehtens namn är det inte heller i första hand hennes fel att arbetet under flera år avstannat. Både Bengt Wahlberg (c) och Åke Hedén (c) har varit finanskommunalråd innan Anna, utan att vi haft gällande jämställdhetsplaner för kommunen.
Jag vill helst slippa ägna kraft åt att påpeka att rutiner för arbetet inte fungerar, och istället ägna den kraften åt att debattera faktiska mål och förslag. Jag tillhör inte de politiker som blir glad av att kunna misskreditera politiska motståndare för att de är dåliga på att administrera en verksamhet. Det skulle helt säkert finnas exempel på dålig administration och dåligt följda eller obefintliga rutiner i ett vänsterstyrt Enköping också.
Självklart ska man försöka få till bättre rutiner, men det är alltså inte på sådant jag vill lägga politisk kraft. Det hade varit skillnad om planer och policies saknats på grund av borgerligt ointresse för jämställdhetsarbete. Då hade det helt klart varit en politisk fråga. Men jag tror att det finns ett allvarligt intresse hos åtminstone Anna Wiklund att Enköping ska ta fram en bra jämställdhetsplan. Sedan återstår det naturligtvis att se om vi är överens om vad som är en "bra" jämställdhetsplan. Men den diskussionen lägger jag däremot mer än gärna kraft på. Det är ju den diskussionen som på riktigt är intressant.
Intressant? Andra bloggar om Enköping, Jämställdhet Inlägget indexeras av www.bloggvanstern.se
  Kategorier: Enköping | Feminism
Häromdagen berättade en person att hon läser min blogg ibland. Det är kul, jag skriver ju inte bara för mig själv, utan till viss del för att någon annan ska läsa. Men det är samtidigt läskigt, tankar som ibland är personliga, tänkta för möjligen en mer anonym läsare läses uppenbarligen av människor jag träffar ibland. Jag visste såklart det redan, men blev påmind om det igen.
Idag ringde Ena-Håbo Tidningen till mig och frågade lite grann om min blogg, om bloggande i allmänhet och om bloggar i Enköping. De ska om jag förstod rätt göra en artikel om politiker i Enköping som bloggar. En av de sista frågorna var "Ångrar du något du skrivit på bloggen". Jag svarade att det antagligen finns sådant jag skulle ha låtit bli att skriva när jag idag läser det. Men ångrar? Nej, det tror jag faktiskt inte. Jag måste kolla igenom arkivet för att säga helt säkert, men jag tror inte att jag ångrar något. Kanske någon kass formulering, eller någon gång då jag varit onödigt konfrontativ mot någon särskild person.
Det blir spännande att se hur artikeln blir, och vilka fler bloggar de tar upp. Jag tipsade om Mats Keijzers, Mikael Bergmans och Tomas Rådkvists bloggar, men om jag fattade rätt var de ute efter bloggar som skrivs av Kommunestyrelseledamöter. Synd, för jag tycker Tomas blogg är rätt läsvärd ibland. Noterbart är självklart att det inte finns några (för mig kända iallafall) kvinnliga bloggare i det enköpingska politiska livet. Solveig Zander skrev i valrörelsen, men nu när hon faktiskt har något att berätta - om livet i Riksdagen - har hon slutat skriva. Senaste inlägget var i oktober 2006. Ett besök på Solveig Zanders blogg avslöjar att hon har börjat blogga igen. Det finns en hel del att säga om innehållet, exempelvis hennes idoga upprepande att den borgerliga regeringens politik är bra, och att folk egentligen är dumma i huvudet som inte fattar det. Men rätt ska vara rätt - kommunens kvinnliga riksdagsledamot bloggar, och det tycker jag att hon ska ha viss cred för. Det är viktigt att som folkvald göra åtminstone något för att kommunicera med den befolkning man representerar - i Solveigs fall Uppsala län och Enköping i synnerhet. Bloggen kan vara ETT fungerande sätt.
Jag återkommer med en kommentar när artikeln publiceras.
Intressant? Andra bloggar om Bloggar, Enköping, Bloggosfären Inlägget indexeras av www.bloggvanstern.se
  Kategorier: Enköping
|