Tuesday, May 05, 2009

Borgfred?

Vad är det egentligen Fredrik Reinfeldt vill inför sveriges ordförandeskap i EU? Han har bjudit in partiledarna för att diskutera “borgfred”, det vill säga att alla partier ska vara överens om hur Sverige ska agera som ordförandeland.

Jag minns när en av Fredrik Reinfeldts underhuggare – utbildningsmajor Björklund – bjöd in till “samtal” om utbildningspolitiken. Det gick till så att majoren pekade med hela handen och berättade hur det skulle komma att bli. När oppositionspartierna inte delade den uppfattningen såg majoren barsk och uppfordrande ut, och tyckte att det var tråkigt att inte oppositionen var kompromissvillig.

Jag anar att Fredrik Reinfeldt kommer att ta fram sin mest allvarliga och besvikna blick efter kvällens möte i Rosenbad. Det förstås ganska lätt om man lyssnar på vilka frågor statsministern själv beskriver som de viktiga att “driva”:

Lissabonfördraget
Det verkar lyckligtvis som att Tjeckien kommer att säga nej till Lissabonfördraget. Irland har folkomröstat och sagt nej. Det gör att det troligen får vänta ytterligare ett tag, kanske till och med omarbetas på riktigt. Statsministern hoppas att ändå kunna driva igenom fördraget så snabbt som möjligt. “För att EU ska få tid med andra problem”. Hela fördraget, eller konstitutionen för en europeisk federation som det egentligen handlar om borde skrotas och arbetas om, MED folklig förankring den här gången. Medborgarna i EU:s länder borde sedan få säga sitt om det nya förslaget. Men det avvisar statsministern. Han vill inte ens att sveriges medborgare ska få säga sitt om det nuvarande förslaget till fördrag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har krävt en svensk folkomröstning om Lissabonfördraget. Någon som tror att statsministern och de övriga partiledarna kommer att vara överens ikväll om hur Lissabonfördraget ska hanteras av Sverige som ordförandeland för EU?

Finanskrisen
Den globala finanskrisen är en huvudfråga för EU. Om det säger statsministern: “Möjligheterna till ytterligare finanspolitiska stimulanspaket är uttömda. 23 av de 27 EU-länderna har redan större budgetunderskott än 3 procent av BNP och en del närmar sig 10 procent”. På hemmaplan bedriver regeringen en politik som ökar arbetslösheten och sabbar statens finanser. Någon som tror att oppositionen kommer att ansluta sig till och jubla över den typen av EU-politik?

Klimatfrågan
Statsministern har gjort sig känd för att PRATA om klimatfrågan. Men när det kommer till skarpa mål har det mest handlat om att sänka åtaganden och slopa klimatinvesteringsprogram som redan påbörjats. Någon som tror att oppositionen kommer att ställa sig bakom statsministerns defensiva och till intet förpliktigande klimatpolitik på EU-nivå?

Läs också Ali Esbati:

”Brett ansvarstagande” betyder därför att oppositionen under ett halvår ska ansluta sig till regeringens försök att utsträcka sin ”ansvarsfulla” politik, som med fast hand låter Sverige drabbas extra hårt av den globala krisen, till EU-systemet, samt använda det senare till att baxa den inhemska politiken i fortsatt ”ansvarsfull” riktning.